Djungelbyn

Manaus var hett och fuktigt, temperaturen var säkert över 30 grader och en luftfuktighet som gjorde att det dröp svett av en. Vi hämtades på flygplatsen av representanter till stugbyn vi skulle bo i. Vi åkte genom staden Manaus och jämfört med Salvador var det en markant skillnad. Manaus är mycket större och har ett mer sjaskigt utseende. Stora vackra byggnader varvades med rena slumkvarter. Våra guider stannade för att köpa ut myggmedel åt oss (som vanligt hade vi ju inget med oss) som var rena dynamiten för jag hade inga besvär med mygg under hela tiden i Djungeln.

Båtresan tog cirka 4 timmar och började med att floden såg så gigantisk ut att jag knappast skulle klara att simma över. Innan resan var kvar hade vi bytt båt två gånger till mindre och åkt uppför flodarmar som inte var större än man skulle kunna hoppa över den. Passagerarna på båten lämpades av på olika ställen och för varje gång det gjordes en avlämning så bytte vi båt. Väl framme åkte båten fram till en ranglig brygga och vi klev av. Nu var man lite pessimistisk på vilken klass vårt boende skulle hålla men den oron kunde vi lämna.

Vi hade ett hus med två ingångar där varje ingång ledde till ett sovrum med en säng som omringades av myggnät. Innanför sovrummet fanns en badrum med dusch, tvättställ och liten bänk. Ingen toa utan den fanns närmare reception. Utanför var det en altan där två hängmattor satt på varsin stolpe. Mellan varje hus var det trälandgångar och i närheten av receptionen en bar. Både receptionen och baren var av modell tak men inga väggar. Vi hade varit på resande fot ett tag nu och strosade iväg för att äta. Vad vi hade för förväntningar vet jag inte men jag kan säga att båda gapade häpet. Matsalen var en stenklätt område på 20 gånger 20 meter med tak (inga väggar). Längst in stod det serveringsbord av modell långbord i en U form. Cirka 5 meter på vardera sida och sedan 20 meter efter långsidan gav en serveringsyta på 30 meter.

På första u sidan serverades förrätter, långsidan innehöll huvudrätter och nästa kort sida efterrätter. Denna syn mötte oss varje dag vid måltiderna och maten höll yppersta klass som lagades på stora vedspisar. Vi försökte prova allt och bara komage fick tummen ner, resterande rätter åts med stor njutning. Efter kvällsmåltiden gick vi och satte oss i baren (samma bar som vi glömde kameran i senare) och fick sällskap av guiden. Hon frågade vad vi ville göra imorgon av djungelhajk, kanottur eller fiske. Vi sade att vi tänkte göra alla sakerna men skulle börja med kanotturen. Tid bestämdes och efter avslutat whiskeyn så gick vi till sängs.

Vi sov väl sisådär eftersom temperaturen knappast gick under 30 och luftfuktigheten var oerhört hög. Mina lakan på morgonen var genomblöta men dessa byttes varje dag. Vi åkte på kanotturen och hann inte mer än ta första taget ut så började det att regna. Det öste ner så innan vi nått en indianby så dröp det om oss. I byn fanns det (tro det eller ej) ett biljardbord hos handlaren som vi inhandlade en öl av. Vid floden badade barn stojande och alla hus stod på styltor. Guiden berättade att vattenivån brukade vara cirka 5 meter högre. Efter lite biljard och några öl paddlade vi tillbaka. Våra våta kläder hände vi på tork utanför och där blev dom hängande genom djungelhajk, fiske och alligatortrek. Vi fick se en spindel lika stor som min hand, en liten alligator och sitta två timmar fiskande utan napp.

Alla dessa saker och några fler gjorde vi under 5 dagar så när det var dags att resa var vi ganska möra. Trots att vi alltid tog en liten powernapp i hängmattan så var den ständiga värmen och luftfuktigheten tröttande. När vi packade ner våra saker för morgonens resa till Rio tog vi ner våra kanotkläder och t-shirten samt shortsen var lika blöta som 4 dagar innan. Guiden berättade för oss under resan till Manaus att byns tvätt torkades med stora vedeldade torktumlare. Sängkläderna byttes varje dag, tvättades och torkades för att ingen skulle behöva sova i fuktig säng. Våra kanotkläder torkade vi i Rio.